Debutantporträtt

Från Svensk Bokhandels katalog våren 2012

Det blir tyst i rummet. Professorn ser nedlåtande på mig. Kurskamraterna kämpar för att dölja sin upphetsning över min uppstudsighet. Jag har just sagt att den gamle, amerikanske poetens tolkning av Li Bais kända dikt Tankar en rofylld natt, kanske inte är så tokig ändå. Skimrar inte dikten av frost och månsken? Jag känner inte till poetens problematiska feltolkningar av kinesisk poesi. Jag tycker bara att det är en vacker och talande betraktelse som professorn just har sågat.

I dag, tjugo år senare, förstår jag att det jag gav uttryck för var mitt eget förhållande till text. Kinesiska tecken är symboler, vilka inte bara har en betydelse, utan vars utseenden också bär en historia. Till skillnad från bokstäver behöver man inte kunna uttala tecknen för att läsa dem. På liknande sätt är mitt språk visuellt. Orden är bilder med avtryck av förnimmelser: dofter, färger och tankar.

Så småningom blev jag utslängd från universitetet i Oxford. Jag vet inte om det berodde på mina alltför fria översättningar av klassisk kinesiska, mina korta kjolar, min vana att ignorera hierarkier, min stora nyfikenhet, mitt högljudda skratt eller platsen för mina tidigare studier. ”It is not like in America, you know!” fick jag höra allt som oftast. Skälen till förpassningen var hemliga, så jag fick aldrig veta.

Mina meriter liknar Smilla Jaspersens, inklusive hennes blandade etnicitet och klassbakgrund. ”Finns det någon institution som inte kastat ut er, fröken Jaspersen?” (Fröken Smillas känsla för snö). Det är inte ett val jag har gjort, den är medfödd min mångfacetterade bakgrund, liksom min svenskhet. Sedan jag var barn har jag skriftligen dokumenterat min omgivning och mitt inre liv. Med omsorg har jag utfört detta lyckliga slavarbete.

Nu kommer min första roman. Inunder handlar om existentiella erfarenheter ur en ung kvinnas perspektiv. Jag ville utforska döden och den efterföljande sorgen. Alice söker i spåren av sitt förflutna och hon sublimerar sina minnen tills de vibrerar av nostalgisk längtan. I bästa vännen Karins hus, Corahill återupplever hon sin livshistoria. Somrarna med den älskade grand-mère i Frankrike och kärleken till den kroatisk-italienske journalisten Paolo som hon möter i Siena.

Alice sorgeprocess handlar om språkets möjligheter och begränsningar. Sorgen är lik förälskelsen i sin självupptagenhet. Så som skrivandet är ett förvandlingsnummer, är att sörja att underkasta sig en förvandling av jaget som inte går att styra. För att sedan sörja det jag som gått förlorat.

”Man skriver alltid på ett främmande språk, även om det är ens modersmål”, säger författaren Anna Moï och fortsätter: ”Men det finns ingen idealiskt jordmån för att anlägga ett författarlandskap. Därav behovet av att ensam stänga in sig i ett neutralt rum, bortom territoriella gränser.” Inunder är en sådan plats, där världen återuppstår och språket blir till.

Ann-Marie Tung Hermelin
Titel: Inunder
Förlag: Bokförlaget Atlas